räkna fullt så hög ränta å sina medel, som de nu i allmänhet åtnjuta; men sådant vore ju i sin ordning, enär säkerheten för medlen nu ej kan sägas vara fullgod, men densamma, om staten öfvertoge förvaltningen och iklädde sig ansvaret, blefve den bästa möjliga.

Danmark gifver ett exempel på genomförandet i detalj af dessa grundsatser. Vi vilja ej inlåta oss på den frågan, huruvida med lagstiftningen i detta land till förebild en central för hela riket. (möjligen med undantag af vissa nordliga delar) gemensam förmyndarekammare i hufvudstaden lämpligen kunde inrättas och förses med filialkontor i orterna hos därtill egnade ämbetsmyndigheter eller penningeinrättningar, eller om möjligen flera förmyndarekamrar blefve af nöden. Därmed vare huru som hälst. Hufvudvigten ligger däruppå, att staten tager förvaltningen i sin hand, och att staten i sammanhang därmed ikläder sig skyldighet att svara för de förluster, som kunna uppkomma. Förr än man kommit därhän, tro vi ej, att frågan fått sin rätta lösning.

SVENSK RÄTTSHISTORIA I UTLANDET.

KARL v. AMIRA, ALTSCHWEDISCHES OBLIGATIONENRECHT.

AF

I. S. LANDTMANSON.

UPSALA, 1883,
AKADEMISKA BOKTRYCKERIET,

EDV. BERLING,

Svensk Rättshistoria i Utlandet.

Karl v. Amira, Altschwedisches Obligationenrecht.

Af

I. S. Landtmanson.

Under det sist förflutna året hafva vi i det arbete, som bär ofvanstående titel), från våra stamförvandter i söder fått mottaga ett i hög grad framstående bidrag till vår rättshistoria. Det är emellertid icke blott för den Svenska eller ens för den Nordiska rättshistorien, som detta arbete är af synnerligen stor vigt. Mer och mer hafva Tysklands forskare i rättshistoria börjat uppskatta betydelsen af de Nordiska rättskällorna för den riktiga och fullständiga uppfattningen af den forngermaniska rättsbildningen öfver hufvud. Redan i JACOB GRIMMS för kännedomen om de forngermaniska förhållandena så vigtiga verk »Deutsche Rechtsalterthümer», hvars första upplaga utgafs år 1828, finner man stort afseende fästadt vid dessa rättskällor. Och han beklagar i företalet att han icke haft tillfälle att i ännu högre grad använda dem och uttalar sin längtan att erhålla en förväntad ny upplaga. Det är också naturligt att så länge dessa källor ännu ej funnos tillgängliga i upplagor, så beskaffade som vår tids textkritik fordrar, ett användande. af dem ej ännu skulle komma att i vidsträktare omfattning ega

1) Den fullständiga titeln är: Nordgermanisches Obligationenrecht von Karl v. Amira. Erster Band. Altschwedisches Obligationenrecht. Leipzig, Verlag von Veit & Comp. 1882. (XIII + 788 ss.). Detta första band skall nämligen, enligt Förf:s tillkännagifvande i förordet, efterföljas af ytterligare tre. Det andra bandet skall framställa den Norska och Isländska, det tredje den Danska rättens grundsatser i ämnet. Slutligen skall det fjerde sammanfatta de gemensamma grunddragen.

Landtmanson: Svensk Rättshistoria i Utlandet.

1

rum. Att i alla de Nordiska landen under de sista femtio åren sådana upplagor utgifvits har ock i detta afseende visat sin verkan. Hvad särskildt vårt land beträffar har genom SCHLYTERS för några år sedan fullbordade stora verk en fast grund blifvit lagd för all kommande forskning i Svensk rättshistoria. Och redan i sitt ofullbordade skick har det gifvit stöd åt en grundligare sådan forskning och säkerligen väsentligen bidragit att fästa uppmärksamheten på de Nordiska rättskällornas vigt för den Germaniska rättshistorien öfver hufvud. Så finner man att WILDA i sitt år 1842 utgifna verk: >>Das Strafrecht der Germanen», i enlighet med den höga uppskattning, som han i företalet gjort af dessa rättskällors betydelse1), til! en väsentlig del på dem grundar sin framställning af den vigtiga gren af den äldre Germaniska rätten, som han gjort till föremål för sin undersökning. I vår tid har KONRAD MAURER i en serie af monografier ådagalagt sin förtroliga kännedom om det Nordiska rättslifvet, åt hvilket han företrädesvis egnat sin forskning. Och nu är det en af dennes lärjungar, som redan förut känd såsom forskare på den Nordiska rättshistoriens område genom det år 1874 utgifna arbetet: >> Das Altnorwegische Vollstreckungs-verfahren»

gått vidare på den väg, som sålunda börjat rödjas.

framgångsrikt

Det är en i hög grad omfattande och samvetsgrann forskning, som röjer sig i det nu föreliggande arbetet. Författaren ådagalägger en synnerligen stor förtrogenhet med källorna, icke blott med de till vår tid bevarade uppteckningarna af sjelfva rättsgrundsatserna, utan äfven med de samtidiga skriftliga urkunder, som angå en mångfald af hithörande rättsförhållanden. Och det är icke nog härmed. Afven det mesta) af den litteratur i öfrigt, som mer eller mindre berör ämnet, känner han och har användt till belys

1) Der Nutzen, die Wichtigkeit, die Unentbehrlichkeit der nordischen Rechtsquellen und der sie umgebenden Literatur besteht darin, dass diese es sind, welche oftmals unsern Blicken das germanische Rechtsleben in seiner wahren Gestalt enthüllen, sie es erst möglich machen, die Rechtsinstitute in ihrer eigentlichen Bedeutung und Zusammenhang zu erkennen, dass sie mithin nicht etwa unsere so viel dürftigern deutschen Rechtsquellen ergänzen, sondern in einer nicht selten überraschenden Weise deren Verständniss eröffnen. S. XVII. 2) Det är icke mycket, som Förf. härvid lemnat å sido. Ett bidrag till ämnets belysning, hvilket ej synes hafva varit för Förf. tillgängligt, kunna vi ej underlåta att här påpeka, nämligen den i Tidskriften Frey (Upsala 1841) förekommande, B-lk undertecknade, grundliga recensionen af NORDSTRÖMS Bidrag till den Svenska samhällsförfattningens historia. Särskildt hör till det nu ifrågavarande ämnet den deri förekommande intressanta undersökningen om den äldre Svenska rättens jordlegoaftal.